ROSWELL FRAGMENTEN

Söndagen den 24 mars lämnade alltså en man in metalbiten till Roswell UFO & Research Center.
Han hävdade att han tagit emot den från en man som i sin tur tog emot det från den man som ingick i den grupp av militärer som "städade upp" efter kraschen. Museie-chefen tar med sin biten till den lokale sheriffen som låser in den i väntan på analys.
Den 29 mars åker sheriffen och en person från museet med metalbiten till New Mexico Tech i Socorro för analys.
I The Roswell Daily Record meddelades det den 5:e april att:
"Föremålet kommer från en större del som hade varit utsatt för någon form av olycka, som en explosion eller krasch, och att huvudingridienserna var koppar och silver, men även sodium, aluminium, silikon, järn, krom och klorin var var funnen på metalbiten."
Enligt analysisten Chris McKee så bevisar bitens innehåll ingenting om ifall den är utomjordisk eller inte då alla dessa metaller finns i på jorden och i universum. Vad man däremot kan fastställa, enligt McKee, är att det inte kommer ifrån någon väderballong och ej heller från testballongen Mogul, som flygvapnet påstår är vad som kraschade. Enligt Max Littell från museet så var en person som var involverad i Mogul-projektet på plats vid analysen och han hävdade att det inte kom ifrån deras projekt med seismologiska avkännings-ballonger.

Och som om detta inte var nog att debattera så dök det upp ännu ett kuvert med metalldelar hos radiovärden Art Bell åtföljt av detta brev:

April 10th, 1996

Art Bell P.O. Box 4755 Pahrump, Nevada 89041-4755

Kära Mr. Bell,

Jag har följt dina sändningar över dom senaste åren och har övervägt om jag ska, eller inte ska, dela med dig och dina lyssnare en del information relaterad till Roswell-UFO-kraschen.

Min farfar var medlem av det upprensnings-team som sändes till nedslagsplatsen strax efter att kraschen hade rapporterats. Han dog 1974, men inte förrän han hade suttit sig ned med några av oss och talat om incidenten.
Jag tjänstgör förnärvarande i det militära, och håller en 'security clarence', och önskar INTE att "gå ut offentligt" och därmed riskera att förlora min karriär och pension.

Men jag vill ändå kort berätta vad min farfar talade om för mig angående Roswell. Faktum är att jag har skickat med, för du att ta hand om, några "prover" som min farfar hade i sin ägo tills han dog och som jag sedan har haft sedan hans testamente klarades upp. Vad jag förstår så är det bråte från ett UFO och var en del av ett stort antal delar som sändes till Wright Pattersson AFB i Ohio från New Mexico.

Min farfar hade tillfälle att göra prover på dom och hävdar att metallen är "ren aluminium-extrakt". Du kommer att märka att dom är gamla och tummade och att dom har varit inlagda i servetter och påsar för f÷rvaring.
Jag har haft dom sedan 1974 och efter mycket tvekan gett dom till dig. Du har min tillåtelse att dela dem med dina vänner inom UFO-forskningslägret.

Jag har lyssnat till många människor genom åren som diskuterat Roswell och händelsen med kraschen, som dom var rapporterade av folk som var antingen där eller hade hört det från ögonvittnen.

Den nyligen släppta Roswell-filmen (kom ut augusti 1994,red anm) liknar det min farfar kommer ihåg. Men ett kritiskt element utelämnades, och det är det jag vill dela med er.
Som min farfar hävdade: hans grupp anlände till kraschen strax efter att AAF/USAF rapporterade vart nedslagsplatsen var lokaliserad. Dom fann två döda varelser som hade krupit ut ur tefatet. En ensam levande varelse blev funnen innuti tefatet och det var uppenbart att dess vänstra ben var brutet.
Det var minimalt av radioaktivt utsläpp som snabbt kunde tas bort genom att tvätta sig med vatten och strax blev varelsen bortförd för medicinsk undersökning och isolering. Kropparna sändes till Wright Pattersson AFB, för obduktion. Vrakdelarna lastades på tre lastbilar som var klar strax innan kvällning och skickades även dom till Wright Pattersson AFB.

Min farfar var del av den grupp som följde med den överlevande varelsen. Varelsen kommunicerade genom telepatisk tankeöverf÷ring. Den talade perfekt engelska och berättade följande:
Tefatet var ett "lokaliserings-skepp" som lyft från ett "avfyrnings-skepp" som var lokaliserad i den dimensionella dörren till Terran solsystemet 32 ljusår från Terra.
Dom hade utfört operationer på Terra i över 100 år. Och en annan grupp utforskade Mars och Io.

Varje "rekogniserings-skepp" kunde ta ett manskap av 3. Ett "avfyrnings-skepp" kunde ta 100. Tefatet som kraschade hade krockat med en meteor som cirklade runt Terra, och det var ett försök att kompensera sin flygrutt, men pågrund utav krocken så hade det interna-atmosfäriska propulsions systemet slutat fungera och passagerarna skickade ut en "räddnings-signal" till sina kollegor på Mars. Chefen på "avfyrnings-skeppet" beslutade att försöka göra en mjuklandning i New Mexicos öken. Vid samma tidpunkt brann deras atmosfäriska propulsions-system och tefatet var utom all hjälp.

Det fanns även en annan möjlighet, men det involverade att aktivera deras dimensionella kärnkraftverk för yttre-rymden-resa. Hur som helst, det öppnas en energi-virvel runt tefatet på 200 mil i varje riktning. Att aktivera den skulle innebära i att man sög med stater som New Mexico, Arizona, Kalifornien och delar av Mexico. Troligtvis även ytterligare stater hade blivit påverkade.
Men resenärerna beslutade att ta sitt skepp ned och hoppas på det bästa. Dom bokstavligen offrade sina liv hellre än att förstöra befolkningen i deras omgivning.
Det dimensionella kärnkraftverket förstörde sig själv, och deras interna atmosfärssystem var också det de-aktiverat för att skydda deras teknologi att falla i händerna på jordens innevånare. Detta gjordes i linje med deras stående order att förhindra kontakt med innevånarna.

Farfar spenderade totalt 26 veckor i gruppen som undersökte vrakdelarna och förhörde den ensamme resenären från Roswell-kraschen. Farfars uppdrag slutade med att "projektet" skulle förflyttas till en fast bas. Varelsen placerades på ett USAF transportplan som skulle flyga till Washington, D.C. Alla i besättningen ombord och planet försvann under mystiska omständigheterunder resan till Washington, D.C.

Det kanske är av intresse att tre Fighter-plan som skickades att undersöka den räddningssignal som skickades ut från planet, upplevde kraftiga störningar på sina elsystem då dom närmade sig flygrummet där det försvunna planet sist rapporterades befinna sig. Ingen krasch eller vrakdelar var någonsin funna och gruppen upplöstes.

Jag kan f÷rstå att jag troligen har shockat dig med den här bisarra och otroliga händelsen och att jag vill vara anonym hjälper säkert inte att bygga på äktheten i min utsago...eller hur?
Och metal-"proverna" kommer säkert bara att bygga på kontroversen.
Men, jag vet att du kommer att ta detta med en nypa salt, och jag förstår det Mr Bell. Jag hoppas bara att du kan f÷rstå min anledning för min önskan att fortsätta min karriär och pension.

Jag passerar genom South Carolina med en mobil övningsgrupp och jag postar detta strax innan övningen, troligtvis från Charleston-området.

Jag kommer att lyssna på dina sändningar för att konfimera att du erhållit paketet. Detta brev och innehållet i paketet har jag givit till dig i hopp om att det ska bidra till diskussionen i ämnet UFO-fenomenet.

Jag håller med Neil Armstrong, en god vän till mig, som vågade stå upp och säga , i Vita Huset av alla platser, att det finns saker "där ute", som är så otroliga och utanför vår räckhåll att förstå.

Signerat av mig, En vän.

Ja, säkert är i varje fall att många kommer att spinna in denna historia i sitt eget scenario och hävda att delarna är äkta.

Stanton T. Friedman har erbjudit sin hjälp och har satt ihop ett vetenskapligt rekomendationsbrev med "vad man gör med en utomjordisk del". Han efterlyser proffessionella, grundläggande analyser, och om han anser att dom som gjordes av Chris McKee är tvivelaktiga har jag inte hunnit fråga honom. Men hur som helst har han rätt. Inga amatörmässiga universitets-elever ska behöva ta ansvar, och utföra, analysen och ta dess följder.

Samtidigt måste man tänka på att det hela kan vara en ploj, eller ett sätt för folk som är rädd att Roswell-fallet ska stanna upp och inte betala deras mat på bordet... Men sådana tankar gör bara folk inom UFOlogi-kretsar irreterad, så jag låter den hänga i luften. Men och andra sidan - tänk om det stämmer att dom är äkta?!?! Då står vi helt plötsligt inför ett genombrott i frågan som är den största i mänsklighetens historia! Och jag vill avsluta med Carl Sagans ord om Richard C. Hoaglands påståenden om äktheten av "Mars-ansiktet": "...men och andra sidan, jag kan ha fel."

Tillbaka till artikelmeny